Att svara eller inte svara

information_overload_by_okofrancisco-d4uz3lrInformation Overload av okofrancisco. Licens: Creative commons.

”Ska vi spela TP?”
”Nej.”

Där har ni en ordagrann femordskonversation som jag hört säkert tjugo gånger i mitt liv. Vid de tillfällen jag deltagit i den själv, så har jag stått för det nekande svaret – aldrig den entusiastiska frågan. Varför ska vi återkomma till om en stund.

Jag ser en charm i frågespel. Ja, det är roligt att sätta sina kunskaper på prov, och ja, det kan vara ganska spännande att se vilka frågor som kommer, och ja, det är definitivt trevligt att briljera med någon obskyr kunskap vid de få tillfällen man har möjlighet att göra det. Alla de sakerna är trevliga och underbara, och jag har ingen beef med att folk uppskattar dem.

Men inget av det kan mätas med den tomhet som uppstår i mitt inre när jag får en fråga om vad Wayne Gretzkys tredje fru hette, eller vilken obotlig tarmsjukdom Orville Wright led av, eller hur det kom sig att Edith Södergran bara snöt sig på tisdagar, eller vilken mollusk som är vanligast i Angola. När ett sådant spörsmål slungas i mitt ansikte, då blir jag röd som en jordgubbe.

Martin älskar PÅ SPÅRET. Och, om jag förstått saken rätt, så är han duktig på det. Jag hatar PÅ SPÅRET. Just eftersom jag inte är duktig på det. Däremot är jag, som den språklärare jag är, villig att när som helst ge mig i kast med en frågesport gällande prepositionsobjekt eller 1900-talslitteratur. Få frågeprogram på TV behandlar dock specifikt de ämnena.

Folk – och definitivt speltillverkare – tycks ofta glömma att allmänbildning inte innebär specialkunskaper. Allmänbildning handlar snarare om den bildning som vi kan betrakta som allmängods, alltså vad de flesta förväntas kunna. Prepositionsobjekt är med andra ord inte allmänbildning; PÅ SPÅRET är det definitivt.

Problemet är givetvis att… tja, om det är någonting alla förväntas kunna, och man sedan inte kan just det… då närmar vi oss området för pinsamheter. Nu kanske jag avslöjar någonting alldeles för personligt om mig själv, men frågespel är den enda sorts spel där jag ärligt talat kan uppleva skam. Skam över att jag inte vet någonting som jag borde veta!

Det hade varit en annan sak om jag konstant kunde välja ämnen som passar mig, snarare än att tvingas samla alla pluppar i TRIVIAL PURSUIT. Då hade jag begränsat mig till kultur- och nöjes-frågor, och sedan hållit mig till den kategorin under hela spelsessionen. Nu vet jag snarare att jag kommer få frågor om skördetröskor eller holländska 1600-talstofflor, och därför tackar jag artigt men bestämt nej till TP-förfrågningar.

Det är korkat. Ingen skam i att inte veta något. Vi är intresserade av olika ämnen här i världen, och är man inte intresserad av något, så är det oftast svårt att lära sig. Jag älskar film, och kommer ihåg scener ur rullar jag såg en enda gång för 20 år sedan. Men om jag så ägnade en månad åt att plugga in jordens alla huvudstäder, så skulle de inte fastna. Av rent ointresse alltså.

Tyvärr lider jag dock av något slags intellektuell fåfänga. Geografi är jag riktigt kass på, men det har inte hindrat mig från att försöka dölja att jag är kass på det. ”Ja, vad dum jag är!” har jag utbrustit någon gång, ”Maseru heter just huvudstaden i Lesotho! Hur kunde jag glömma det?!” När jag i själva verket aldrig ens vetat ett dugg om Lesotho, än mindre att huvudstaden heter Maseru.

Jag undviker alltså frågespel, för att slippa skammen. Nederlag i vanliga brädspel kan jag hantera – men inte i frågespel. Det gör för ont. Smärtan blir betydligt mindre om man spelar i lag, men skam-upplägget är likväl densamma.

Å andra sidan. I min bokhylla ligger dock en frågelek: TOP 1000 TRIVIA, TV & FILM. En kuriosa-frågesport om film och TV. Än så länge har jag aldrig förlorat. Men att vara så överlägset bäst i de frågekategorierna… tja, det är inte roligt det heller.

Frågespelen har alltså två balansproblem: Ämnena tilltalar inte alla, och frågedjupet tycks vara omöjligt att balansera mellan specialistnivå och banal dagislärdom. Personligen sätter jag mig hellre med ett meningslöst parti MONOPOL och får rumpan kickad där. Det svider mindre.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s