Preview: Kill the king

kill the king spelglädje brädspel sällskapsspelIgår kväll kastades, med pompa och ståt, Kickstarter-kampanjen för spelet KILL THE KING ut i cyperspace. Jag är alltid glad över nya och intressanta spelprojekt, men det som gör mig lite extra glad över just den här kampanjen är att jag har fått möjlighet att prova spelet i förväg. Den text ni nu har framför er är därför speciell på två sätt: 1) att den handlar om ett test av ett ännu ej utgivet spel och 2) att det här är den första riktiga förhandstitten som någonsin publicerats på Spelglädje.

KILL THE KING är skapat av norske Petter Schanke Olsen och handlar om ett medeltida slag vid en borg. Vilket slag eller vilken borg det handlar om framgår inte så det är fritt fram för spelarna att släppa kreativiteten fri. Kanske låtsas man att man befinner sig i slaget om Kings Landing, slaget om Isengard eller varför inte bara slaget om hoppborgen på Kiviks marknad? Fantasin sätter gränserna. Spelarantalet är satt till två och spelarna tar, logiskt nog, sig an rollerna som antingen anfallare eller försvarare av borgen. De anfallande styrkorna vinner om de lyckas bryta sönder kungens port inom 11 spelrundor och försvararna vinner om de lyckas hålla porten intakt under samma tid.

Så långt är allt bedrägligt enkelt men sedan börjar den hjärnkamp som ska pågå den närmsta timmen eller så. Spelet börjar med att anfallaren får köpa enheter för 90 mynt, medan försvararen får nöja sig med 45 mynt. Det kan tyckas orättvist till en början, men borgens murar jämnar definitivt ut oddsen. Enheterna som finns att välja mellan är katapulter, infanteri, bågskyttar, kavalleri och spearmen (spjutbeväpnade män låter inte fullt lika coolt). Dessutom ska varje spelare välja vilken typ av ledare de vill ha med sig ut på slagfältet, det finns fyra varianter som alla ger olika fördelar (och nackdelar) och bjuder in till olika spelsätt. Som ni säkert förstår är kombinationen av köpta enheter och ledare viktig att fundera över och det tillför värdefullt strategiskt djup.

kill the king spelglädje brädspel sällskapsspel

När båda spelarna har köpt sina enheter och valt sina ledare placeras en skärm mitt på spelplanen så att de båda arméerna kan placeras ut utan att motståndaren ser något. Överraskningen när skärmen lyfts blir ofta stor och inte sällan inser man att den geniala placering man så finurligt hade tänkt ut inte var det minsta genial i slutändan.

Därefter är det bara att kriga igång, för krig det blir det väldigt fort. Den anfallande armén har ju bråttom med att försöka ta sig in till kungen innan de 11 spelomgångarna har gått och dessutom finns det ännu en detalj som ökar stressen: om den anfallande ledaren inte befinner sig innanför borgmurarna redan efter sex omgångar (vilket är väldigt svårt!) får försvararen förstärkning av fem kavallerienheter som dyker upp i den bakre delen av spelplanen. Låt mig säga såhär, ett kavallerianfall bakifrån är det sista man behöver när man står upptryckt mot en borgmur.

Enheterna har alla olika egenskaper när det gäller att attackera, förflytta och försvara sig. Jag ska inte gå in på hur det fungerar exakt, men jag kan säga att jag verkligen gillar skillnaderna som finns enheterna emellan. De olika ledartypernas egenskaper tillför dessutom mycket vilket gör att det oftast är extremt viktigt att hålla sin ledare vid liv. Ett extra stort plus i kanten vill jag också ge för att riktningen i vilken man placerar sina enheter är viktig eftersom de ofta försvarar sig sämre om de blir attackerade från sidan eller bakifrån.

Hur avgör man då striderna mellan enheterna? Jo, ni gissade säkert rätt, med den gamla hederliga tärningen. Här kan det hända att många drar öronen åt sig, men jag tycker att de tärningsresultat som krävs för att respektive enhet ska lyckas med anfall och försvar är väl avvägda. Bredvid spelplanen finns också sammanfattningar om hur enheterna anfaller, och det hjälper verkligen till både kom-ihåg-mässigt och med att tipsa om vilka styrkor och svagheter som finns.

Om ni mot förmodan redan har glömt: Om kungen är död inom 11 omgångar så vinner den anfallande spelaren, annars går försvararen segrande ur striden.

kill the king spelglädje brädspel sällskapsspel

Där har ni en liten sammanfattning om hur KILL THE KING fungerar, och det har blivit dags att gå över till det som kanske är mest intressant: Vad tycker jag om det här egentligen?

Det ska sägas direkt, krigsspel är inte en speltyp jag dras till särskilt ofta; det lockar helt enkelt inte mig att strida om områden i flera timmar och sedan utnämna en vinnare/förlorare. Men det är ändå så att KILL THE KING bildar en pusselbit som jag inte visste fanns och som dessutom råkar passa ganska bra in i mitt spelpussel. Det tilltalar mig nämligen ganska mycket att de enorma kartorna och truppförflyttningarna har kokats ned till en enda strid på en gräsmatta i valfri fantasi. Den kanske inte ens betyder något speciellt i slutändan, kungajäkeln ska helt enkelt bara dödas/räddas, svårare än så är det inte. Speltiden på 30-60 minuter känns dessutom väldigt lagom för att en vapenvägrare som jag ska få sitt lystmäte uppfyllt.

Jag gillar också att när skärmen väl lyfts och man kan överblicka motståndaruppställningen så är alla yttre faktorer kända. Här finns inga händelsekort som plötsligt kastar om förutsättningarna totalt, utan i KILL THE KING får helt enkelt två hjärnor utmana varandra i vilken av dem som kan utmanövrera den andre bäst. De kända förutsättningarna gör också att fältslaget blir precis så kompetent som spelarna tillåter. Besitter man en lite småknackig krigskompetens kan det bli rejält märkligt ibland (en gång glömde jag t.ex. att flytta den enhet som skulle ge sig på kungens dörr och förlorade), men det gör egentligen ingenting; så länge spelarna befinner sig på ungefär samma nivå kommer man att ha roligt tillsammans.

kill the king spelglädje brädspel sällskapsspel

Så var det ju det där med tärningen då, för oavsett hur avvägt allting är så går det inte komma ifrån att vilken vattentät strategi som helst kan bli förstörd när den är inblandad. Väldigt många gånger har jag frustrerat fått erkänna mig besegrad trots att oddsen att lyckas varit maximerade. Samtidigt har den också varit minst lika skoningslös mot mina motståndare så det är bara att konstatera att tärningen, precis som vanligt, är ett tveeggat svärd som är omöjligt att kontrollera. Jag vet att många har svårt med det, men själv tycker jag att en viss grad av slump måste finnas för att hålla spänningen vid liv i varje enskild liten strid.

Negativt då? Ja, egentligen finns det inte så värst mycket att klaga på. Jag tycker att det borde vara större färgskillnader på anfallarens och försvararens enheter; när många enheter samlas på liten yta flyter det liksom ihop lite och det är lätt att man missar något. Fick jag drömma fritt hade det förresten varit otroligt coolt om enheterna (och muren?) hade bestått av figurer istället för brickor. Bara tanken på målade arméer på slagfältet får mig att le lite sådär småfånigt. I övrigt kunde reglerna också varit något bättre upplagda rent pedagogiskt, men ni märker, jag letar efter stora fel och hittar egentligen bara småsaker.

Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att KILL THE KING definitivt har ett existensberättigande. Det avskalade upplägget till trots så innehåller det gott om strategiska avvägningar, och tidspressen som finns på anfallaren gör att det aldrig stannar upp och blir långtråkigt. Visst kan man kritisera det faktum att tärningen är så utslagsgivande, men jag tycker att det passar alldeles utmärkt in i ett så här pass kort och lätt strategispel. Jag gillar´t!

Kickstarter-kampanjen hittas här:

Annonser

4 comments on “Preview: Kill the king

  1. Jag har backat detta. Men hade önskat att man kunde bygga upp spelplanen själv lite mer. Placera ut vattendrag, träd, berg och konstruera utseendet på borgen själv.

    Gilla

    • Sakerna du tar upp vore så klart väldigt roliga att ha, men jag tycker ändå att Kill the king fungerar väldigt bra redan nu och den avskalade formen är dessutom en stor styrka tycker jag. Sen, eftersom det är så avskalat, så är ju utvecklingsmöjligheterna enorma. Nya enheter, scenarios, varierade kartor osv. är kanske något vi kan våga hoppas på framöver, vad vet jag? 🙂

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s