Bears vs Babies

Att bli förälder är ett projekt som kräver minituösa förberedelser. Man kan öka sin krisberedskap genom att läsa böcker, se dokumentärer, gå på föreläsningar och anmäla sig till en hel katalog av graviditets- och föräldrakurser. På kurserna förklarar milda kvinnor i ulliga raggsockar att den värld man trodde sig känna snart är ett minne blott och att den, från och med avkommeankomsten, aldrig kommer att bli densamma igen.

Såhär sex månader efter Spädbarnets (Meepelns) födelse, och i efterdyningarna av min första egna Fars dag, kan jag bara hålla med raggsockekvinnorna och inte nog poängtera hur mycket förberedelser som faktiskt krävs för att ta hand om ett barn; de passar nämligen sällan perfekt in i det hål man har skapat för dem i sitt redan underbara liv. Barn spottar mat över hela köket, barn har kolik och fisar på tvären, barn skriker så att hatthyllor ramlar ner när man besöker sina vänner (ja, faktiskt!) och barn bajsar sig själva mellan skulderbladen. Kan man förbereda sig på sånt? Nej. Kaoset som följde i kölvattnet av Meepelns födelse skapade så oändligt mycket mer frustration än jag, ens i min vildaste fantasi, kunde föreställa mig. Ett nyfött barn gör aldrig något av elakhet, men försök intala er det när ni, klockan 3.30 på natten äntligen har lyckats vagga hen till sömns och hör detonationen i blöjan.

Vad göra då? Jo, man skaffar sig frustrationsventiler. Tv-spel, böcker, BRÄDSPEL och promenader på folktomma (tysta!) platser är alla fantastiska verklighetsflykter. Och så surfar man på Kickstarter så klart. När man då, mitt i sitt allra mest frustrationsventilerande Kickstarter-surfande, råkar hitta ett spel som heter BEARS VS BABIES som går ut på att besegra en armé av spädbarn är det så klart omöjligt att inte trilla dit. Ett spel om satirdoftande björnar som glufsar i sig lika satirdoftande spädbarn har plötsligt gått från att bara vara lite roligt till en träff mitt i prick. Egentligen hade jag lovat mig själv att inte öppna plånboken för fler spelprojekt det här året, men Meepelns ankomst har försatt alla system i undantagstillstånd och jag anser helt enkelt att det här spelköpet är en nödvändighet för min fortsatta överlevnad.

Vad är då BEARS VS BABIES för ett spel? Tja, bilden nedan förklarar det hela ganska bra, men jag tänker ändå fylla på med en liten skriven förklaring. Kort och gott kan man säga att det handlar om ett kortspel som på den allra mest grundläggande nivån handlar om att dra kort ur en hög; det finns två typer av kort, björnkort och bebiskort. Björnkorten visar olika kroppsdelar som går att sammanfoga till en sammanhängande varelse framför sig medan bebiskorten läggs mitt på bordet och bildar en armé av illasinnade bajsmaskiner som måste besegras.

När som helst kan någon av spelarna väcka bebisarna ur den högst tillfälliga slummern, och den som då inte har en eller flera byggda varelser som kan hantera anstormningen kommer obönhörligen att bli begravd i ett berg av blöjor, kladdiga hakklappar, storhandling och barnvagnar som ska fällas ihop i ösregn. Är man stark nog att möta hotet slukar man istället bebisarna och förpassar dem tillbaka till den magtrakt de en gång kom ifrån, och den som har ätit upp flest bebisar när spelet är slut står som segrare.

bears vs babies spelglädje brädspel sällskapsspel

BEARS VS BABIES är alltså både ett samarbetsspel och ett individuellt spel, och utvecklarna är mycket tydliga med att taktiken ligger i att väcka bebisarna vid en tidpunkt då man själv, men ingen annan, är redo att möta dem (där rök mitt erfarenhetsmässiga försprång!). Till sin hjälp har man förresten också en rad olika föremål, exempelvis yxor som kan befria en motståndares mäktiga björnvarelse från valfri kroppsdel.

Ja, ni förstår. BEARS VS BABIES är ett starkt humorinfluerat spel och det som tilltalar mig mest, förutom möjligheten att vara lite kulelak mot bebisar alltså, är att det verkar påminna en del om min gamla barndomsfavorit MIX MAX. Det finns två varianter att välja mellan, en barnvänlig(!?) variant och en som riktar sig mot en mer vuxen publik. Jag kommer självklart att välja den vuxna varianten eftersom jag, trots min ovana att välja tv-spel framför städning, ändå ser mig som en ganska vuxen person. Jag ska villigt erkänna att de stretch goals som erbjuds i kampanjen känns lite ”meeh”, men vad gör det när grundspelet verkar så skojsigt? Som småbarnsförälder mitt i den skånska regnhöstvinten kan sommaren 2017 inte komma nog fort, heja!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s